GRATTIS SOTIS :D
Idag fyller min älskade kanin Sotis år. Inte vilken ålder som helst, han blir hela 7 år! Det är oerhört mycket för en kanin, de brukar väll bli 10 tror jag.
Tänkte ägna hela inlägget åt min lille skatt.
Detta är min absolut bästa och närmaste vän i hemmet. Låter konstigt att prata så om en kanin, men han är verkligen helt otrolig! Vi har hnm löst inomhus så han får springa mkt fritt. På så sätt rör han sig väldigt mkt dagligen, han utforskar nya grejer varje dag i vårt hus. Vissa grejer stannar han och tuggar på, andra nosar han och "buffar" på. Han har sitt lilla "bo" på toaletten på nedervåningen, där det alltid är ljust för hnm och varmt. Dessutom slipper man ligga med oron att det kan krypa in ngt djur hos hnm och skada hnm. Jag är väldigt överbeskyddande xD
Vi har lärt hnm lite grejer genom åren. Han "går på låda", alltså han varken kissar eller bajsar utanför sin toalett.
Han vet vilka som tillhör familjen. Säger man tex "gå till sofie" så går han fram och nosar på mig. När man bär hnm ibland så hoppar han upp på axlarna så han efterliknar en fågel. Ibland gör han små lyckohopp rätt upp i luften, han är lite wild and crazy ;) Han har ett eget litet tält, ett sånt djurtält man kan köpa till hundar & katter på IKEA. Tja, han trivs skitbra med det iaf. Han går in och lägger sig där och blundar när han får chansen.
Jag har varit med om 7 härliga år med denna lille solstråle (som även kan ha sina sämsta dagar). Det finns inte ord för hur mkt han har varit och är där för mig när jag verkligen behöver. Ibland när allt känns åt helvete, brukar jag lyfta upp hnm, gå upp till mitt rum, lägga mig i sängen och sova med hnm. Han ligger där på min arm och jag tror jag hört hnm snarka några gånger xD Efter några timmars sovande är man alltid på gott humör igen, han är ett riktigt lyckopiller för mig. Jag kommer ihåg för 7 år sen när jag såg hnm för första gången. Kan ju rent av berätta historien om hur Sotis "blev till" xD
Jag hyrde en svart hankanin på en 4H-gård i Kalmar några veckor över sommaren år 2001. Vi tog hem hnm och allt kändes spännande. Min kompis Hanna hade också en kanin, en hona som hette Pärlan. Vi bestämde en dag att de skulle få träffas. Sagt och gjort, Hanna kom med sin Pärlan över till mitt hus och upp på mitt rum. Vi satt i sängen och lät dom häsla på varandra. I några minuter var det helt lugnt, men efter ett tag flög min hyrkanin upp på Pärlans rygg och juckade. Hanna och jag trodde att de lekte och hade kul så givetvis lät vi dom göra så. Allt var över på 30 sekunder och efter ett tag gick Hanna hem med Pärlan. Några veckor senare, när vi hade lämnat tillbaka Sotis så kom Hanna och ringde på dörren. Hon berättade att Pärlan hade fått ungar över natten. De hade inte haft några misstankar alls att hon skulle ha ungar. Iaf, hon fick 6 st ungar tror jag det var. Vi fick köpa en av dom, det var inte svårt för mig att välja vilken jag ville ha. Sotis var minst av alla och helsvart, precis som sin pappa. Därför var heller inte namnet svårt, vi bestämde att döpa hnm efter sin pappa som också hette Sotis.
Och nu än idag har jag lika kul med hnm som den dagen då han blev vår. Du är som min lillebror, det syskon jag aldrig haft. Du kan vara underbart gosig ibland och andra stunder blir man arg för att du biter på skolböcker osv. Men jag har älskat dig sedan day one! Älskar din närhet och hur din mjuka mysiga päls luktar :D
Nej, nu fortsätter hans födelsedag med mkt myyzz & gooos :D
Älskar dig mer än allt annat, du har verkligen gjort mitt liv bättre!
<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3
Tänkte ägna hela inlägget åt min lille skatt.
Detta är min absolut bästa och närmaste vän i hemmet. Låter konstigt att prata så om en kanin, men han är verkligen helt otrolig! Vi har hnm löst inomhus så han får springa mkt fritt. På så sätt rör han sig väldigt mkt dagligen, han utforskar nya grejer varje dag i vårt hus. Vissa grejer stannar han och tuggar på, andra nosar han och "buffar" på. Han har sitt lilla "bo" på toaletten på nedervåningen, där det alltid är ljust för hnm och varmt. Dessutom slipper man ligga med oron att det kan krypa in ngt djur hos hnm och skada hnm. Jag är väldigt överbeskyddande xD
Vi har lärt hnm lite grejer genom åren. Han "går på låda", alltså han varken kissar eller bajsar utanför sin toalett.
Han vet vilka som tillhör familjen. Säger man tex "gå till sofie" så går han fram och nosar på mig. När man bär hnm ibland så hoppar han upp på axlarna så han efterliknar en fågel. Ibland gör han små lyckohopp rätt upp i luften, han är lite wild and crazy ;) Han har ett eget litet tält, ett sånt djurtält man kan köpa till hundar & katter på IKEA. Tja, han trivs skitbra med det iaf. Han går in och lägger sig där och blundar när han får chansen.
Jag har varit med om 7 härliga år med denna lille solstråle (som även kan ha sina sämsta dagar). Det finns inte ord för hur mkt han har varit och är där för mig när jag verkligen behöver. Ibland när allt känns åt helvete, brukar jag lyfta upp hnm, gå upp till mitt rum, lägga mig i sängen och sova med hnm. Han ligger där på min arm och jag tror jag hört hnm snarka några gånger xD Efter några timmars sovande är man alltid på gott humör igen, han är ett riktigt lyckopiller för mig. Jag kommer ihåg för 7 år sen när jag såg hnm för första gången. Kan ju rent av berätta historien om hur Sotis "blev till" xD
Jag hyrde en svart hankanin på en 4H-gård i Kalmar några veckor över sommaren år 2001. Vi tog hem hnm och allt kändes spännande. Min kompis Hanna hade också en kanin, en hona som hette Pärlan. Vi bestämde en dag att de skulle få träffas. Sagt och gjort, Hanna kom med sin Pärlan över till mitt hus och upp på mitt rum. Vi satt i sängen och lät dom häsla på varandra. I några minuter var det helt lugnt, men efter ett tag flög min hyrkanin upp på Pärlans rygg och juckade. Hanna och jag trodde att de lekte och hade kul så givetvis lät vi dom göra så. Allt var över på 30 sekunder och efter ett tag gick Hanna hem med Pärlan. Några veckor senare, när vi hade lämnat tillbaka Sotis så kom Hanna och ringde på dörren. Hon berättade att Pärlan hade fått ungar över natten. De hade inte haft några misstankar alls att hon skulle ha ungar. Iaf, hon fick 6 st ungar tror jag det var. Vi fick köpa en av dom, det var inte svårt för mig att välja vilken jag ville ha. Sotis var minst av alla och helsvart, precis som sin pappa. Därför var heller inte namnet svårt, vi bestämde att döpa hnm efter sin pappa som också hette Sotis.
Och nu än idag har jag lika kul med hnm som den dagen då han blev vår. Du är som min lillebror, det syskon jag aldrig haft. Du kan vara underbart gosig ibland och andra stunder blir man arg för att du biter på skolböcker osv. Men jag har älskat dig sedan day one! Älskar din närhet och hur din mjuka mysiga päls luktar :D
Nej, nu fortsätter hans födelsedag med mkt myyzz & gooos :D
Älskar dig mer än allt annat, du har verkligen gjort mitt liv bättre!
<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3
Kommentarer
Trackback
